Särskilda frågor av årsarbetsinkomst

SÄRSKILDA FRÅGOR I ANSLUTNING TILL BESTÄMMANDET AV ÅRSARBETSINKOMSTEN ENLIGT OLYL

(21.12.2016)

Beaktande av jämkad arbetslöshetsförmån vid beräkningen av årsarbetsinkomsten 

En person som arbetar deltid kan få jämkad arbetslöshetsförmån. Dagar med jämkad arbetslöshetsförmån beaktas såväl i beräkningen av skadedagens inkomstnivå som i beräkningen av jämförelseårens arbetsinkomster. Vid beräkningen omräknas dagar med jämkad arbetslöshetsförmån kalkylmässigt till fulla arbetslöshetsdagar på följande sätt: 

Beaktande av dagar med jämkad arbetslöshetsförmån i beräkningen av inkomsterna på skadedagen
Det bör utredas med den skadade huruvida han eller hon fått jämkad arbetslöshetsförmån under den anställning som gäller vid skadetidpunkten, huruvida den skadade arbetar deltid eller är permitterad när skadefallet inträffar, om den skadade enligt PSC:s intjäningsregister tidigare har fått jämkad arbetslöshetsförmån eller det annars finns orsak att anta att den skadade har fått jämkad arbetslöshetsförmån under anställningen vid skadetidpunkten.

För beräkningen ska det utredas med arbetsgivaren på vilket sätt den skadades arbetstid har ordnats under den tid jämkad arbetslöshetsförmån har utbetalats. Om den skadade har arbetat en kortare arbetsvecka än fem dagar i veckan, ombes arbetsgivaren redogöra för de dagar som arbetstagaren inte har arbetat. Om den skadade under förmånstiden har haft en kortare arbetstid än den ordinarie arbetstiden, ombes arbetsgivaren redogöra för antalet utförda arbetsdagar och -timmar. 

Om den skadade har arbetat en kortare arbetsvecka än en femdagars arbetsvecka under tid med jämkad arbetslöshetsförmån, betraktas dagar under vilka arbete inte kunnat erbjudas som kalkylerade arbetslöshetsdagar. Kalkylerade arbetslöshetsdagar behandlas såsom oavlönad frånvaro i beräkningen av inkomsterna på skadedagen. Då inkomsterna beräknas på årsbasis anses en månad bestå av 30 dagar och ett kalenderår av 360 dagar, såvida det inte är fråga om en bransch där semesterlönen ingår i semesterpenningen, varvid kalenderåret består av 330 dagar.

T.ex. 1: A, som arbetar som säljare, råkar den 30 juni 2016 ut för ett olycksfall i en deltidsanställning som har börjat den 2 maj 2016. Inkomsterna under den tid som föregår skadan (2.5.2016–29.6.2016, 58 dagar) har varit 3 300,00 euro. A har inte fått semesterpenning, men hon har rätt till den.

Deltidsanställningen gäller tillsvidare. A söker heltidsarbete och hon får jämkad arbetslöshetsförmån.

Enligt de uppgifter som fåtts av arbetsgivaren har det inte funnits arbete att erbjuda under åtta dagar under den period som föregår skadan. Dagarna betraktas som kalkylerade arbetslöshetsdagar i beräkningen av inkomsterna på skadedagen.

Årsinkomsterna på skadedagen, i vilken utbetalningen av jämkad arbetslöshetsförmån har beaktats, utgör avrundade med två decimalers noggrannhet 23 760,00 e [= 3 300 euro / (58 – 8) x 360]. I A:s årsinkomst på skadedagen beaktas därtill en kalkylerad semesterpenning, som avrundad med två decimalers noggrannhet utgör 990,00 e.

Om den skadade har haft en kortare daglig arbetstid än den ordinarie dagliga arbetstiden under tiden med jämkad arbetslöshetsförmån, omräknas den förkortade dagliga arbetstiden först till kalkylerade arbetslöshetsdagar, varefter deras inverkan dras av från inkomsterna på skadedagen genom att uppräkna inkomsterna på årsbasis. Kalkylerade arbetslöshetsdagar behandlas såsom oavlönad frånvaro i beräkningen av inkomsterna på skadedagen.

Då förkortad arbetstid omräknas till kalkylerade arbetslöshetsdagar anses ett år omfatta 253 arbetsdagar och 2 028 arbetstimmar oberoende av om det är fråga om en bransch, där semesterlönen ingår i semesterpenningen eller inte. Förkortad arbetstid som ingår i tidsperioden före skadefallet omräknas till fulla arbetsdagar genom att jämföra antalet utförda arbetstimmar under tidsperioden (antal arbetstimmar x antal arbetsdagar) med det ordinarie antalet arbetstimmar under tidsperioden (antalet arbetsdagar x 2028/253). Antalet utförda arbetsdagar och arbetstimmar utreds med arbetsgivaren för beräkningen.

T.ex. 2. B, som arbetar som städare, råkar den 15 juli 2016 ut för ett skadefall i en deltidsanställning som har börjat den 2 maj 2016. Inkomsterna för den tid som föregår skadan (2.5.2016–14.7.2016, 73 dagar) utgör 2 125,00 euro. B har inte erhållit semesterpenning, men han har rätt till den.

Anställningen gäller tillsvidare. B arbetar deltid och får jämkad arbetslöshetsförmån. Under den tid som föregår skadan har B arbetat i genomsnitt 20 timmar i veckan, enligt arbetsgivaren sammanlagt 220 arbetstimmar under 54 arbetsdagar.

Som kalkylmässiga arbetslöshetsdagar fås 27 dagar med följande räkneoperation och genom att avrunda resultatet till närmaste fulla dagar:

Årsinkomsterna på skadedagen, i vilka utbetalningen av jämkad arbetslöshetsförmån har beaktats, utgör avrundade med två decimalers noggrannhet 16 630,43 e [≈ 2 125,00 e / (73 – 27) x 360]. I B:s årsinkomst på skadedagen beaktas därtill en kalkylerad semesterpenning, som avrundad med två decimalers noggrannhet är 692,93 e.

Beaktande av förmånsdagarna med jämkad arbetslöshetsförmån då inverkan av exceptionella skäl inte beaktas i jämförelseårens inkomster
Då inverkan av exceptionella skäl inte tas i beaktande i beräkningen av jämförelseårens inkomster betraktas alla sådana tidsperioder såsom frånvaro under vilken jämkad arbetslöshetsförmån har betalats till den skadade. 

Frånvarodagar under tid med jämkad arbetslöshetsförmån under jämförelseåren räknas utifrån uppgifterna i utdraget från Pensionsskyddscentralens intjäningsregister. Under tiden med jämkad arbetslöshetsförmån fastställs de kalkylerade arbetslöshetsdagarna utifrån förmånsdagarna på registerutdraget enligt proportioneringsprocent och genom att avrunda antalet dagar till närmaste antalet fulla dagar.

Exempel 3: C råkar ut för ett olycksfall år 2016. Utdraget ur intjänanderegistret ser i fråga om jämförelseåren ut enligt följande:

I beräkningen av inkomsterna för jämförelsetiden beaktas följande frånvaro: 

  • år 2013 sex frånvarodagar på grund av sjukdom;
  • år 2014 fem frånvarodagar på grund av sjukdom
  • år 2015 229 frånvarodagar på grund av arbetslöshet
    [210 + (21 x 0,9036) = 210 + 18,9756 = 228,9756 ≈ 229]. 

Exempel 4: D, som råkar ut för ett arbetsolycksfall år 2016, har enligt intjäningsregistret följande frånvaro under jämförelseåren: 

  • har år 2013 varit arbetslös i 260 dagar utan proportioneringsprocent
  • har år 2014 under tiden 29.12.2014–31.12.2014 tre dagar med arbetslöshetsförmån och med proportioneringsprocenten 58,66
  • har år 2015 under tiden 1.1.2015–18.1.2015 tolv dagar med arbetslöshetsförmån och med proportioneringsprocenten 58,57 och under tiden 19.1.2015–15.2.2015 tjugo dagar med arbetslöshetsförmån och med proportioneringsprocenten 95,80.

I beräkningen av inkomsterna för jämförelsetiden beaktas följande frånvaro:

  • år 2013 260 frånvarodagar på grund av sjukdom;
  • år 2014 två frånvarodagar på grund av arbetslöshet (3 x 0,5866 = 1,7598 ≈ 2)
  • år 2015 28 frånvarodagar på grund av arbetslöshet [(12 x 0,5857) + (20 x 0,9580) = 7,0284 + 19,16 = 26,1884 ≈ 26]. 

Avdragna och partiella förmåner under jämförelseperioden

I 7 § 2 mom. i stadsrådets förordning om bestämmande av årsarbetsinkomsten enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar finns noggrannare bestämmelser om på vilket sätt exceptionella skäl som avses i 71 § 3 mom. i OlyL ska beaktas i beräkningen av inkomsterna för jämförelsetiden. 

Enligt huvudregeln i förordningen beaktas förmånerna i beräkningen i enlighet med det antal dagar som förmånen betalats ut för. Om den förmån som ska beaktas inte beviljas per dag, blir man tvungen att använda antalet kalenderdagar som ingår i frånvaroperioden från arbetet, och vid beräkningen av tidsperioden anses då en månad ha 30 dagar och ett år 360 dagar.

En arbetslöshetsförmån kan beviljas med avdrag för t.ex. hemvårdsstöd som betalats för samma tidsperiod. Om den skadade har beviljats en arbetslöshetsförmån med avdrag, beaktas förmånerna enligt antalet dagar med arbetslöshetsförmån, eftersom arbetslöshet beaktas som den primära orsaken till att personen är borta från arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsstöd kan beviljas partiellt till vissa unga arbetssökande som bor i samma hushåll med sina föräldrar. Om den skadade har beviljats arbetsmarknadsstöd partiellt, beaktas förmånerna enligt antalet dagar med arbetslöshetsförmån, och proportioneringen av förmånsdagarna i anslutning till delningen inverkar inte på beräkningen av antalet förmånsdagar.

Beaktandet av partiell sjukdagpenning i inkomsterna för jämförelsetiden

Med partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen stöds en arbetsoförmögen person att stanna kvar i arbetslivet och att återgå till arbete på deltid. I praktiken får arbetstagaren full lön för förmånstiden och FPA betalar partiell sjukdagpenning till arbetsgivaren. Partiell sjukdagpenning söks från FPA och dess belopp är alltid hälften av arbetstagarens sjukdagpenning för heltid.

För tiden med partiell sjukdagpenning under jämförelseåren räknas frånvarodagarna utifrån uppgifterna i utdraget från Pensionsskyddscentralens intjäningsregister. Som frånvaro under tid med partiell sjukdagpenning beaktas hälften av antalet förmånsdagar som antecknats på utdraget från Pensionsskyddscentralens intjäningsregister. Om proportioneringsprocenten blir under 50, grundar den sig på skillnaden mellan den beviljade och betalade förmånen, och det är inte fråga om partiell sjukdagpenning.

Exempel 5: Ovan i exempel 3 inverkar proportioneringsprocenten (6,11 %) för sjukdagpenningperioden 28.8.2013–31.8.2013 år 2013 inte på beräkningen av antalet sjukfrånvarodagar.

Partiell sjukdagpenning antecknas skilt på Pensionsskyddscentralens registerutdrag. För nedan stående person beaktas för 2015 exempelvis sjukfrånvaro i 102 dagar [= 18 + 79 + (10 x 0,5)].

Kopiering av arbetsinkomster enligt 7 § 3 mom. i förordningen om bestämmande av arbetsinkomsten, då det är fråga om ersättningar i anslutning till semester i arbetsinkomsterna för jämförelseåret

I 7 § 3 mom. i förordningen om bestämmande av arbetsinkomsten föreskrivs om en situation där den skadade inte har haft någon arbetsinkomst alls under de kalenderår som ingår i jämförelsetiden på grund av något annat exceptionellt skäl än permanent arbetslöshet och anställningsförhållandet har varit i kraft hela kalenderåret. Som arbetsinkomster för ett s.k. nollår används vid beräkningen av inkomsterna för jämförelseåret arbetsinkomsterna för det tidigare kalenderår då den skadade senast haft arbetsinkomster (s.k. kopiering av arbetsinkomster). 

Arbetsinkomster kan endast kopieras om anställningen har gällt under hela det kalenderår som bildar det nollår som ingår i jämförelsetiden. Den aktuella anställningen förutsätter inte samma anställning där det ersättningsbara skadefallet har inträffat, och den behöver inte vara i kraft vid skadetidpunkten.

I praktiken kopieras arbetsinkomster i de fall, där arbetstagaren har varit länge borta från arbetet, t.ex. på grund av sjukdom, vårdledighet eller studieledighet och fått en förmån i stället för lön. Om kopiering av arbetsinkomster inte skulle göras, skulle ett nollår oftast leda till en arbetsinkomst enligt 71 § 2 mom. i OlyL i form av ett genomsnitt av fyra år, och det kan anses vara oskäligt, om skälet till att det inte finns arbetsinkomster har varit exceptionellt på det sätt som avses i 71 § 3 mom. i OlyL.

Exempel 6: E har råkat ut för ett arbetsolycksfall den 15 augusti 2016 efter att han återvänt till arbetet efter en lång sjukfrånvaro den 2 maj 2016. Anställningen som gällde vid skadetidpunkten har börjat redan 1999, men år 2014 och 2015 har E varit borta från arbetet på grund av svår sjukdom. Av jämförelseåren 2013, 2014 och 2015 har E haft arbetsinkomster endast år 2013.

Arbetsinkomsten på skadedagen räknas med beaktande av E:s inkomster och frånvaro under tiden 15.8.2015–14.8.2016. I beräkningen av arbetsinkomsterna för jämförelseperioden är 2014 och 2015 sådana nollår som avses i 7 § 3 mom. i förordningen om bestämmande av arbetsinkomsten, vilket innebär att man som E:s arbetsinkomst kopierar arbetsinkomsterna från år 2013. 

Bestämmelserna i 7 § 3 mom. i förordningen om bestämmande av arbetsinkomsten tillämpas också i situationer, där arbetstagaren har arbetsinkomster från anställ­ningen under sin långa frånvaro, men där det inte är fråga om semesterersättning och/eller semesterpenning som betalas med stöd av anställningen. Beaktandet av ersättningar och semesterpenningar i anslutning till semester i beräkningen skulle leda till ett på motsvarande sätt oskäligt slutresultat som man skulle få om de egentliga nollåren beaktades utan att arbetsinkomsterna kopierades.

Exempel 7: F råkar ut för ett arbetsolycksfall den 15 augusti 2016  då han återvänt till arbetet efter en lång sjukfrånvaro den 2 maj 2016. Anställningen som gällde vid skadetidpunkten har börjat redan 1999, men år 2014 och 2015 har F varit borta från arbetet på grund av en svår sjukdom. Av jämförelseåren 2013, 2014 och 2015 har E haft arbetsinkomster år 2013, och därtill har F fått ersättningar i anslutning till sin semester som betalats under sjukfrånvaron åren 2014 och 2015.

Arbetsinkomsten på skadedagen räknas med beaktande av F:s inkomster och frånvaro under tiden 15.8.2015–14.8.2016. I beräkningen av arbets­inkomsterna under jämförelsetiden är år 2014 och 2015 sådana nollår som avses i 7 § 3 mom. i förordningen om bestämmande av arbetsinkomsten. Som arbetsinkomster för dessa år kopieras F:s arbetsinkomster för år 2013. I beräkningen beaktas inte arbetsinkomsterna från åren 2014 och 2015, vilka enligt uppgifter som fåtts av F:s arbetsgivare hänför sig till semesterrätten. 

Anvisningar som utskriftsversion (pdf)

Modifierad 26.01.2017