Kuva -

Arbetsolycksfallsförsäkrare och TVK tar i bruk ett inkomstregister 1.1.2020 och hämtar löneuppgifter som de behöver därifrån

Viktig information relaterad till årsskiftet 2020

Arbetsgivaren ska inte längre lämna någon årsanmälan av löner till försäkringsbolaget före 31.1.2020, utan arbetsolycksfallsförsäkrarna hämtar de löneuppgifter som de behöver för att fastställa försäkringspremien direkt från inkomstregistret.

I januari 2020 kommer försäkringsbolagen att hämta 2019 års löneuppgifter från alla arbetsgivare som är försäkrade hos dem från inkomstregistret. Ibruktagandet av inkomstregistret och inhämtandet av löneuppgifter kan orsaka förseningar i handläggningen av de slutliga försäkringspremierna för 2019. Försäkringsbolaget har baserat på lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar ett år på sig att fastställa den slutliga försäkringspremien.

På vilka grunder använder arbetsolycksfallsförsäkrarna och TVK inkomstregistret och till vilket ändamål?

Baserat på lagen om inkomstdatasystemet förmedlar och lämnar inkomstregisterenheten ut sådana uppgifter ur inkomstregistret som en uppgiftsanvändare trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, med stöd av någon annan lag har rätt att få av prestationsbetalaren eller av andra uppgiftsanvändare.

Uppgifterna lämnas ut till de försäkringsanstalter som avses i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och till Olycksfallsförsäkringscentralen för sådant avgörande av ett försäkrings- eller ersättningsärende eller uppfyllande av tillsynsplikten som föreskrivs i lagen.

Med avgörande av ett försäkringsärende avses t.ex. bestämmande och fastställande av försäkringspremie.

Med uppfyllande av tillsynsplikt avses efterhandstillsyn över att arbetsgivaren har uppfyllt sin försäkringsskyldighet.

Med avgörande av ett ersättningsärende avses t.ex. fastställande och utbetalning av ersättning för inkomstbortfall.

En försäkringsanstalt har enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i rätten att få information rätt att av arbetsgivaren få de uppgifter om skadefallet, de förhållanden under vilka skadefallet inträffade, orsakerna och följderna, arbetstagarens arbete, arbetsgivarens vederlag till arbetstagaren och grunderna för dem samt andra uppgifter som är nödvändiga för att avgöra ett försäkrings- eller ersättningsärende som är under handläggning eller som i övrigt är nödvändiga för att verkställa de uppgifter som föreskrivs i denna lag, EU:s förordningar om social trygghet eller en överenskommelse om social trygghet.

Försäkringstagaren är enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar skyldig att till försäkringsbolaget lämna de uppgifter om sin bransch, kvantitet och kvalitet på arbete som försäkringstagaren låter utföra samt tidpunkten för när arbetet börjar för att bedöma risken för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, bestämma premien och administrera försäkringen.

Arbetsgivaren ska anmäla ett olycksfall i arbetet och en yrkessjukdom till försäkringsanstalten utan dröjsmål och senast tio vardagar efter det att arbetsgivaren fick kännedom om skadefallet.

Vad förändras i försäkringsprocessen?

Arbetsgivaren ska inte längre lämna någon årsanmälan av löner till försäkringsbolaget före slutet av januari, utan arbetsolycksfallsförsäkrarna hämtar de löneuppgifter som de behöver för att fastställa försäkringspremien direkt från inkomstregistret.

Försäkringsbolaget hämtar de löneuppgifter som de behöver för att fastställa försäkringspremien för försäkringar som avslutas och överförs mitt under året direkt från inkomstregistret.

Metoderna för fakturering av försäkringspremien kan komma att ändras. Lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar möjliggör redan nu olika praxis för fakturering av försäkringspremien. Praxis varierar beroende på bolag. Arbetsgivaren bör kontakta sitt eget försäkringsbolag för mer information om praxis för fakturering av försäkringspremien.

Vilka uppgifter är viktiga när det gäller försäkring?

Korrekta och aktuella uppgifter i inkomstregistret garanterar en smidigare handläggning i försäkringsbolaget. Viktiga uppgifter som ska anmälas till inkomstregistret vid försäkring och bestämmande av försäkringspremie är:

  • Uppgifter om yrkesklass
    - Ange alltid information om yrkesklass i löneuppgiftsanmälan för varje anställd.
    - Yrkesklasskoden finns på Statistikcentralens sida. Klassificering TK10
    - Vid val av yrkesklass kan du ta hjälp av Statistikcentralens kostnadsfria tjänst LuokitusEkspertti (Yrkesklassificering 2010). (LuokitusEkspertti)
  • Försäkringsnummer och försäkringsbolagets FO-nummer
    - Försäkringsnumret och försäkringsbolagets FO-nummer brukar inte anges i löneuppgiftsanmälan. De ska dock anges när arbetsgivaren har försäkrat sin arbetstagare med fler än en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring.
    - Då ska man också komma ihåg att ändra det nya försäkringsnumret för försäkringen som ska överföras till löneuppgiftsanmälningarna.

Vad förändras i ersättningsprocessen?

De löneuppgifter som behövs för att bestämma ersättningen för inkomstbortfall vid skadefall hämtas från inkomstregistret.

Information som behövs vid utbetalning av ersättning för inkomstbortfall om huruvida arbetsgivaren har betalat lön under sjukdomstiden hämtas från inkomstregistret, förutsatt att uppgifterna om lön under sjukdomstiden har anmälts till inkomstregistret när ersättningen ska betalas ut. Uppgifterna i inkomstregistret kan användas vid utbetalning av ersättning för inkomstbortfall förutsatt att arbetsgivaren använder anmälningsmetod 2 och dessutom anmäler kompletterande frånvarouppgifter.

Vilka uppgifter är viktiga när det gäller ersättning?

Korrekta och aktuella uppgifter i inkomstregistret garanterar en smidigare handläggning i försäkringsanstalten. Viktiga uppgifter som ska anmälas till inkomstregistret vid ersättning och bestämmande av ersättning för inkomstbortfall är:

  • Specificering av löneuppgifter
    - Det rekommenderas att löneuppgifterna anmäls med anmälningsmetod två (2).
  • Uppgifter om anställningsförhållande
  • Uppgifter om frånvaro

Kompletterande uppgifter, som t.ex. uppgifter om anställningsförhållande och frånvaro, bör anmälas samtidigt som de obligatoriska uppgifterna.

Vilka uppgifter kommer försäkringsbolaget alltjämt att be arbetsgivaren/försäkringstagaren direkt om?

Arbetsgivaren är inte skyldig att lämna de uppgifter som lagrats i inkomstregistret till försäkringsbolaget (uppgiftsanvändaren) på annat sätt. Försäkringsbolaget (uppgiftsanvändaren) har däremot rätt att be arbetsgivaren om uppgifter som saknas i inkomstregistret och om utredningar som kompletterar uppgifterna i inkomstregistret.

För att betala ut ersättning för inkomstbortfall måste försäkringsanstalten alltid be arbetsgivaren om mer information, om arbetsgivaren använder anmälningsmetod 1 eller använder anmälningsmetod 2 men inte anmäler kompletterande uppgifter. Vid bestämmande av storleken på ersättningen behöver man uppgifter som ingår i anmälningsmetod 2 (som semesterpenning) och kompletterande tilläggsuppgifter (som uppgifter om frånvaro).

Om ersättningen för inkomstbortfall betalas ut baserat på årsarbetsinkomsten måste man alltid be arbetsgivaren om tilläggsuppgifter om lönebestämningen. Vid bestämmande av årsarbetsinkomsten behöver man information om sådana löneförhöjningar för året före skadedagen som inte anmäls till inkomstregistret. Tilläggsuppgifter om arbetstagarens naturaförmåner och storleken på dem samt delvis frånvaro kan också behövas.

Löneuppgifterna anmäls till inkomstregistret i regel senast den femte kalenderdagen efter utbetalningsdagen. Försäkringsanstalten kan behöva be om tilläggsuppgifter om uppgifterna inte har anmälts till inkomstregistret när ersättningen betalas ut.

Sådana uppgifter om förskottsinnehållning av skatt som behövs vid utbetalning av ersättning för inkomstbortfall anmäls inte till inkomstregistret, så försäkringsanstalten ber alltjämt arbetsgivaren direkt om dessa uppgifter med t.ex. en olycksfallsanmälan.

Om ett skadefall inträffat före 1.1.2020 kommer försäkringsanstalten alltjämt att be arbetsgivaren direkt om alla löneuppgifter som behövs för att bestämma dagpenning för en kort period (dagpenning för de första 28 dagarna) och årsarbetsinkomsten.

Om ovan nämnda viktiga uppgifter inte har anmälts till inkomstregistret ber försäkringsbolaget arbetsgivaren om de uppgifter som försäkringsbolaget måste ha.

Försäkringstagaren, som har försäkrat s.k. specialgrupper (närståendevårdare, familjevårdare, rehabiliterande arbetsverksamhet, arbetsverksamhet för handikappade och utvecklingsstörda), förtroendepersoner vid kommunerna, personer i arbetskraftsutbildning, studerande eller personer på kriminalvårds- och vårdanstalter, ska alltjämt lämna en årlig anmälan till försäkringsbolaget före slutet av januari.

Uppgifternas riktighet och rättelse av uppgifter i inkomstregistret

Prestationsbetalaren ansvarar för att uppgifterna som denne anmält till inkomstregistret är riktiga och för att rätta felaktiga uppgifter. Prestationsbetalaren ska rätta felaktiga uppgifter som denne anmält till inkomstregistret.

Om inkomsttagaren baserat på ersättningsbeslutet från försäkringsanstalten upptäcker att inkomstregistrets löneuppgiftsanmälan innehåller en felaktig uppgift om honom eller henne, ska löntagaren kräva att den berörda arbetsgivaren som har anmält den felaktiga uppgiften till inkomstregistret rättar felet.

Tillsyn över arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring

Olycksfallsförsäkringscentralen använder uppgifterna i inkomstregistret för att utreda arbetsgivarens försäkringsskyldighet och för att beräkna en avgift som motsvarar försäkringspremien och en försummelseavgift. Beslutet om försummelse av försäkringsskyldighet fattas av Statskontoret.

11.11.2019

Försäkring för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar
Information och publikationer
Olycksfallsförsäkringscentralen
;